Igår intog jag en konstig fylla, eller ett konstigt Pejron-läge som vi skulle säga, men dä måste vi nog lägga av mä. Avundssjuka kan förekomma.. men i alla faaall: Ena stunden ville jag kasta nåt i huvvet på nån, andra stunden ville jag sätta mej i ett hörn å gråta floder, andra stunden skämdes jag jättemycke just to be me, sen va dä helt plötsligt jättekul allting, å ibland va jag skitkaxig å svarade jag veeet så fort nån sa nåt snällt, även att jag förmodligen menade:
dra åt helvete din jävla idiot å låt mej va ser dä ut som är social idag?!
I cant do Harrys without Tanja. Kvällens konstatering.
Tur jag hade lillebror vid min sida då å då. MEN, han tog sönder min telefon.
Den gick i två delar. Så nu kan ingen nå mej å dä stör mej så förbannat.
Expert here I come å köper en ny. Bums.
Dagens bekännelse: Jag å Micke Kennmark är inte syskon. Jag tror vi råkade säga dä te folk.

Kvällens citat;
PP: Ahmen du, hur va dä då när vi möttes där på systemet, blev ju skitkonstigt.
Jag: Jag vågade fan inte säga hej
PP: inte jag heller, fan din pappa va ju mä.
Ja uh. Va läskiiiiit.

"Här, har du hälsat på henne då. Pingis-Elin från Silverdalen?"
Once doing ping-.pong, alltid pingisElin.

Summan av kardemumman skulle väl kunna bli att dä va en konstig kväll å inte så väldans rolig.