Jag å Emma å Kristin gick ut på en, vad vi trodde, jätteskön vårpromenad i solen. Dä visade sej bli en jävla mördarpromenad. 5 hundar hade vi mä oss, bara dä lixom. Vi såg en orm, en skitstor jävla huggorm mä huvvet uppe, redo å hugga oss alltså. Men vi skrek som stuckna grisar å irrade runt som fan, hundarna fattade nog typ ingenting. Efter dä där skrattade jag typ en kvart inom  mej när jag tänkte på hur dä där måste ha sett ut.
 3 panikslagna småländskor å 5 förvirrade hundar.

Dä där va alltså mördargrej 1.

Mördargrej 2 va PADDOR. Många av er vet ju om att jag har fobi för grodor. Emma såg en padda..jag tvärstannade å tänkte att hur fan ska jag ta mej förbi den. Jag sa te hundarna att nu jäklar kör vi å så sprang vi förbi den, jag skrek lite då oxå faktiskt å varenda hårstrå på min kropp stod upp. Gött tänkte jag. Men, inte skulle jag tro att faran va över..vi såg 12 (!!) paddor till! Jag va livrädd..jag säger som Curly:
"Mitt hjärta håller på å gå åt helvete just nu"

Aldrig att jag ska gå i den där skogen mer.
A.L.D.R.I.G