Idag har jag varit morsa i 7 veckor. Och tänka sig, barnet lever, trots att jag inte ammar. Väldigt märkligt kan tyckas eftersom många reagerar med att säga "Men! Han behöver ju äta från dig!" Ahaaa! Kommer han dö ersättningsdöden annars? Eller växa upp till ett elakt barn och en kriminell vuxen? Eller kommer han helt enkelt bara kunna få bli en mätt och glad bebis och inte få några sviter av att han inte får äta från mig, det stackars lille flaskbarnet? Jag tror det sista. 

 

"Han kommer va så mycket sjuk!" Typ lika mycket sjuk som vem som helst, kanske? Under dessa 7 veckor har han i alla fall inte varit ens en liten gnutta förkyld. Och då är vi mitt i influensatider och vi har inte isolerat oss hemma. Jag vet flera bebisar som äter från sina mammor som varit vrålförkylda dock, vart gick det fel för dom då? Borde det inte varit mitt stackars lille flaskbarn som fått det istället? 

 

Jag försökte dock. Alltid lagom varm mjölk som man alltid bär med sig är ju rätt smidigt, tänkte jag. Och mysigt skulle det va, det sa ju alla. Jag kom aldrig till det mysiga stadiet. Ungen va hysterisk, vrålhungrig, panikslagen och bara skrek. Sen somnade han och då antog vi att han var mätt. Det var han inte, han va helt utmattad istället. Och forfarande hungrig. På några dagar hade han gått ner ett halvt kilo..då gav jag upp. Frivilligt. Och tänk då, vilken tur att ersättning finns! 

 

Såhär i efterhand ångrar jag inte mitt beslut. Jag ser bara fördelar med flaskmatandet. Jag vet precis hur mycket mat han får i sig. Han slukar en flaska, blir mätt och håller sig mätt i 3-4 timmar innan han vill ha mat igen. Hade han ätit av mig hade han kanske hängt i patten hela dagarna och jag hade blivit låst här hemma. Då hade jag förmodligen hamnat i nån slags depression. Inte så kul. (Ja, jag vet att man kan amma överallt för ingen ska bry sig och allt det där... Men det kanske man inte vill!)

Nu far vi runt på äventyr om dagarna. Såklart är det ju han som är chef ändå, än så länge. Man får va lite flexibel. Men det går bra, han är lätt att ha och göra med. 

En fördel till är att på natten när han vill ha mat och jag är dödstrött kan jag bara ge Mange en smäll å säga "din tur!" Höhö.