Im alive!
Jag överlevde. Men jävvlar va dä va halt alltså. Jag gick där i min egna lilla värld, winnerbäck i vänsterörat, mobilen i högerhanden å vantarna i vänster. Dä ä lätt att man blir nästan-påkörd när man inte hör bilarna. Livsfarligt
Nu är dä 2 veckor kvar till jag beger mej upp till Dalarna för å träffa alla andra workers å få en hel massa information så mitt huvve spricker till slut.
Jag har inte bestämt mej än om jag ska va kvar där till jobbstart eller om jag ska åka hem å sjunga på lucian å ta en sista runda på Harrys den 8e när Barbados kommer på besök.
Dä återstår å se.
Jag har varit duktig idag oxå. Jag har ringt ett
Hej-vill-ni-ta-hand-om-min-häst-till-april?-samtal.
Dom blev skitglada å ville mer än gärna ta hand om henne.
Ända fram till juni till å mä.
Thanks a lot!
"Hon är ju så fruktansvärt snäll din häst"
Klart hon är.
Publiken säger
Trackback