Ibland kan helger kvitta. Den här helgen är en sån helg, jag hade lika bra kunnat tänka mig måndag direkt efter i fredags. Jag har varit ute två av två dagar och haft tråkigt två av två dagar. Det har till å med utstrålat tråkighet om mig, jag har vägrat titta åt nån å vägrat låta nån prata med mig också. Kul tjej, den där Kennmarkan! Men jag tröttnar ju på folk ibland, och på utelivet, och på mig själv, och på att allt damm syns när solen skiner, och på mitt jobb, och på metropol, och på öl, och på dagar efter som är så jävla sega jämt.
Å sen är jag jävligt trött på att folk inte bara kan låta folk va som dom vill. Om jag vill göra nåt, så gör jag det å det får jag. För jag bestämmer över mig själv. Å det gör alla över sig själva.
Om jag tycker att Håkan Hellström är fantastiskt så tycker jag det även att folk ska försöka få mig å tro att han är värdelös. Å HÖR SEN! (ett exempel bara alltså, jag har inte bråkat med nån om honom på länge.)

Nu är det i alla fall söndag å den har jag tagit rätt bra vara på. Jag har solat mitt bleka skinn. Solat så mycket att folk börjar kalla mig brun och frågar om jag har somnat i solen älläää?! Å så har jag varit hos Curly i vimmerby å fått middag.. och våfflor. Satt som en smäck. Långpromenad var vi på oxå, 1.5 timme i converssskor. Aj i tårna.

Ja det var väl allt. Folk verkar mest bekymrade över hur det ska gå med mina sovvanor när vi har ställt om klockan. "Ska flickebarnet behöva gå å lägge sä innan dä ens ä mörkt?!"
Det ska ho!

Gute nacht!