Jag kom precis nyss på att Milan ringde mej igår, å jag svarade inte å glömde ringa.
 Nu som först ringde jag.

Milan: Hallå lilla gumman!
Jag: Heeej!
Milan: Jag hade precis tänkt ringa upp dej å va sur på dej!
Men nu har jag precis kommit till Lisa!

Där hade jag tur, kan man väl säga!
Jag har blivit värsta nonchalant mot min telefon. Jag kan höra att det ringer men jag skiter i å svara, eller så trycker jag av ljudet bara.
Å mess läser jag, sen slänger jag ifrån mej telefonen å tänker att jag ska svara sen. Men det glömmer jag ju såklart!
Egentligen menar jag ju inget illa, jag glömmer bara!


Världens bästa blatte, som jag brukar kalla han!
..när vi inte håller på å slå ihjäl varann!