Jag undrar hur det känns å gå in i väggen, om jag fortsätter som jag gör nu får jag nog snart veta det. Jag jobbar halvt ihjäl mig. Springer mellan avdelningarna som en duracellkanin, men vad ska man göra när dom inte klarar sig utan min kompetens lixom?
Jag kan ju inte säga att jag är för trött. Min kropp säger det till mig hela tiden, men jag tänker på annat å låssas som inget har hänt även att jag egentligen helst vill bryta ihop å falla ner å dö, på ett stengolv på Fredensborgs Herrgård. Jag måste börja kunna sova på nätterna åtminstone, det är steg ett!
På torsdag är jag i alla fall ledig, då har jag jobbat 8 dagar i rad.. vissa dagar 10 timmar. Det är så synd om mig, det hör ni va? Jag borde ta igen mig som fan på min lediga dag.
Men det hinns ju inte..

Det finns inte alls dom som har det värre. Jag vet vad ni tänker.

Nu ska jag städa och tvätta här hemma.
Vem vill bo i en förfallen lägenhet?
Inte jag!

Förresten får jag finbesök på Söndag. Från Norrland!
Ssssccccccchuuuuu!