Blixtkrystare Kennmark!

Lillebror. 18 dagar för tidig, men ändå inte en dag för tidigt kom han ut, och det med besked! 
 
Måndag 23/1 klockan 06,30.  Vattnet gick! Det var en annorlunda upplevelse, minst sagt. Jag vaknade och kände att jag nog skulle behöva gå på toa, men som en höggravid valross får man göra vissa val, antingen hålla sig och bespara sig lite möda och besvär, eller börja ett snudd på evighetsprojekt å ta sig upp ur sängen. 
Just den här morgonen fick jag dock inget val, det sa lixom bara poff i magen och så öppnades kranen. Jag sa till Mange lite försiktigt "jag måste på toa, jag tror mitt vatten har gått" å så gick jag och från sängen till toan skapade jag en liten insjö. Mange flög ur sängen som en kanon med orden "men för helvete!" och ringde min mamma, och strax efter det ringde han till förlossningen. Han blev verkligen speedad kan man säga! Jag försökte förmedla inifrån toaletten att man kan chilla lite även att vattnet har gått för jag hade ju inga värkar eller nåt. Jag bara läckte vatten som ett vattenfall så fort jag reste mig..
 
Mycket riktigt så va det ingen panik med mig, vi fick tid för kontroll i västervik klockan 14.00 om inget hände innan det. Jag gick här hemma och bara väntade på att lite livmodersmärta skulle dra igång så jag fick åka in och föda den där lille ungen nån gång! (mvh hon som var så trött på att va gravid så hon ville spy varje dag) 
 
Vi packade klart alla väskor och så, det hade vi ju inte hunnit med eftersom det egentligen inte var dags förrän 10e februari..och såhär andra gången tänker man att man har all tid i världen och att allt är lugnt typ.
 
Så åkte vi in till klockan 14.. fortfarande inga värkar. Låg med ctg typ 1,5 timme, allt såg bra ut men inte värkte det nåt inte. Envise unge! Men dom vågade inte riktigt skicka hem oss ändå, så vi fick åka iväg och äta lite och sen komma tillbaka två timmar senare för att se om något hade hänt.
Det hade det knappt. Öppnat mig lite och fått svaga svaga värkar, knappt märkbara. Men fortfarande ville dom inte skicka hem oss till Hultsfred (tack gode gud för det känner jag såhär i efterhand). 
 
Dom gav oss ett övernattningsrum nere i sjukhuskällaren..och så skickade dom med mig massa piller som jag skulle ta så jag kunde sova och slappna av! 
Här är rummet.. lätt att slappna av där..inte direkt någon mysighetsfaktor!
 
Vi fick rummet runt 18.30..bäddade och styrde och jag bestämde att jag tar den där sovdosen efter farmen så sover jag gött efter det.
Men vid 19-tiden började jag få värkar.. som gjorde jävligt ont och kom jävligt ofta. Men jag tänkte att det var nog inte dags att gå upp ändå, dom hade ju sagt åt mig att gå ner hit å sova.. 
 
19.30 sa jag ändå till Mange att vi får nog bannemej gå upp nu, för då kom värkarna i princip non stop..och gjorde skitont. Vi gick upp, lite skämmigt var det för jag tänkte att dom ju nyss skickade ner mig. Men så la dom mig med ctg igen, och skulle kolla hur mycket öppen jag var men det kunde dom knappt eftersom jag inte hade någon paus mellan värkarna. Jag sa "jag vill ha ryggbedövning". Barnmorskan svarade "det kommer vi inte hinna". Ojdå, tänkte jag och frågade om hon trodde det skulle gå fort. "Ja, det kommer det göra" svarade hon. Men med tanke på att dom sa att jag födde barn snabbt förra gången när jag hade haft värkar i 36 timmar så tänkte jag att "Nej du bm, vi har inte samma syn på det här med snabbhet vid barnafödande!"
 
Men vi fick dra iväg till förlossningsrummet iaf, och där började dom direkt lägga fram alla grejjer dom använder när bebben väl är ute och så, men jag tänkte fortfarande att det lär väl fem sex timmar till typ. Å jag hann även tänka cirka en miljon gånger att varför i helvete gör jag det här igen?! Det är inte skönt. 
Vi kände oss ialla fall typ som hemma, samma rum som Simon föddes i fick vi. Skönt med lite trygghet sådär.
 
Barnmorskan sa till mig att byta om. Jag gjorde det, hann dra upp dom där snygga nättrosorna precis..å så hann jag kanske dra två drag med lustgasen utan effekt och sen jävlar skulle tydligen ungen ut! 
 
Så alltså, jag kom upp på förlossningen klockan 19,30 och 20.07 efter två minuters krystvärkar kom det ut en liten slemmig rödblå krabat som troligtvis får namnet Oliver och som ville se världen outside the box 18 dagar tidigare än beräknat ♥
Blixförlossning deluxe!
 
 Jag tyckte att 8 minuter krystvärkar med Simon va skitsnabbt jobbat. Nu slog jag det med 6 minuter. Det är nog tur att jag inte ska föda fler barn nu! 
 
Som sagt, jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om dom hade skickat hem oss.. hade mina värkar börjat hemma hade vi aldrig hunnit in eftersom han skulle ut snudd på direkt! Då hade Mange fått agera barnmorska och jag hade fått föda barn i bilen. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Publiken säger

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback